mycket om lite & lite om mycketPosts RSS Comments RSS  

Vad är det egentligen för fel på folk som bor i flerfamiljshus som inte kan ta upp en upplevd störning med de/den de tror har orsakat störningen?

Vi har bott i vår lilla etta hos en privat värd i tre år nu och upp till nyss har ingen klagat på oss.

Inte heller har vi funnit anledning att klaga på en granne.

Är ytterdörren och alla fönster stängda så hör vi inte ett skit från någon grannlägenhet. Är fönstrena öppna så hörs lite grand, har även grannen som “ljuder” sitt fönster öppet så låter det lite till. Om granne “ljudar” högt så hör vi det, men inte så att man dör och störs liksom. iaf inte om det inte är i vargatimmen eller i flera timmar.

Ikväll hade sonen en polare här och de spelade musik lite högt nån kvart som lite uppvärmning innan de skulle gå ut. Jag som 50+ som faktiskt befanna mig i rummet stördes inte av volymen men tydligen så gjorde nån granne det (antagligen de nyinflyttade en trapp upp) så helt plötsligt hörde vi ett “hallå!” genom våra öppna fönster. Ett “hallå” som alltså lät argt och irriterat. Klockan var väl strax efter 23.00.

Vem fan störde sig på det, var min första tanke. Tanke 1½ var om det faktiskt kom från nån i huset eller nån från gångvägen utanför. Den andra tanken var; Om du blir störd av ett ljud som du hör därför att du har ditt fönster öppet — varför inte testa att stänga dina fönster och se om du fortfande störs?

Jag puttade oavsett till våra egna öppna fönster och killarna sänkte volumen på det det de lyssnade på självmant. Vilket jag alltså inte ansåg att de behövde göra, men de hade väl antagligen mer “hyfs” än jag.

Men alltså, snälla granne (eller vem du nu var som gapade “hallå!”) — Störs du efter att du stängt dina egna fönster så kanske du skulle fundera på att kontakta din granne genom att ringa/knacka på dörren istället dör att gapa “hallå!” ut genom ditt eget, återigen, öppnade fönster?

Inse detta alla ni lättstörda fittskallar (vilka jag faktiskt räknar mig själv till eftersom jag är förbannat ljudkänslig, men jag har faktist ett lager av öronproppar just därför) — du har ingen som helst rätt att klaga på ljud som kommer ur din grannes längenhet om du endast störs av det när du själv har ditt fönster öppet. Är ditt fönster stängt och du fortfarande anser dig bli störd kan du möjligt ha något att säga till om. Men inte nödvändigtvis mot grannen utan faktiskt till fastighetsägaren när det kommer till isolering av ljud/lukt. (ja, lukt. för det finns ju faktiskt folk som försöker få sina grannar att bli vräkta för att de röker på balkongen/ut genom ett öppet fönster)

Ju mer jag kollat på det här med att grannar klagar på varandra så har jag märkt att om bostadsbolaget har en “störningsjour” typ Securitas’ eller annat väktarbolags kopplad till sig så är folk mer benägna att ringa denna istället för att helt enkelt gå ner/upp/till höger/vänster och ringa/knacka på dörren till grannen som man anser störa och prata med denne direkt och komma fram till en lösning.

Vad är det för fel på folk egentligen? Hur svårt är det egentligen att om du känner att din granne är för högljudd (om så bara genom öppna fönster på båda hållen) att faktiskt prata med grannen direkt? Förslagsvis då genom att ringa/knacka på dennes dörr och inte genom att gapa “hallå?” ut genom ditt eget fönster?

Jag lider i skov av social fobi och inte fan skulle jag hellre ringa en jävla störningsjour eller gapa ut genom fönstret hellre än att prata direkt med den som jag anser stör mig. Vad är ert problem, liksom!?

Bitch, puhleauze! Grow a pair!

(För den delen så hör jag just nu när klockan passerat 2:30 ett jävla basjlud från nån lägenhet härovan där det spelas typ Eagles eller chicago eller nåt likande i stil samt ett jälva klompande av fotsteg och ett enstaka klang i elementrören, men det är faktiskt inget som jag ens skulle få för mig att gå upp och klaga på eller än mindre gapa “hallå” ut genom fönstret eller ens ringa nån jävla störningsjour om.)

2 Responses to “Folk är störda. I dubbel bemärkelse.”

  1. Jag tror att en del människor helt enkelt borde bo i en stuga ute i skogen, för det spelar ingen roll om de bor i flerfamiljshus, radhus eller villa, konstigt nog så har de alltid grannar som festar, skriker, dunsar.

    Själv har jag vid ett tillfälle haft en granne som hade inflyttningsfest ett par gånger i veckan i ett par månader. Och efterfester. Det var lite jobbigt, men eftersom vi snart skulle få barn så tänkte jag att hämnden blir ljuv ;) Annars har jag haft helt vanliga grannar som nångång har fest (får man ha) och kanske nån skrikig bebis och kanske hög volym på tvn nån kväll. Folk gör sånt. Det måste få vara okej att leva
    Drottningens senaste inlägg ..What to do on a rainy day

    My ComLuv Profile

  2. Jag erkänner villigt att jag lider i tysthet de allra flesta gånger när någon granne har något ljudligt för sig. Det är inte ofta det händer ska erkännas, men jag gillart inte. Hade jag inte varit en sån fegis hade jag definitivt kasat ut i morgonrocken och hytt åt fridsstöraren. Jag brukar tänka, när det väl tystnar igen och jag kvickt lugnar mig, att det är då för väl att jag är en fegis ändå. :)

    Man kan ju annars göra som mina goda väns granne som ringde störningsjouren en fredagkväll kvart i åtta. Han tyckte heller inte att den uppställda porten var nödvändig och drog igen dörren mitt för näsan på mig när jag anlände till festen. Bara att ringa och be någon komma ner och öppna. Extra roligt blev det när vi fick berättat om de vardagsnätter som han tillbringar gafflandes med polare som tydligen hörs väl mellan lägenheterna. Bjälken i ens eget öga och allt det där. :D