polymeriska tankar

När Aftonbladetkrönikören Anders Westgårdh ondgjorde sig över VeckoRevyns publicering av en artikel om en “lycklig hora” så replikerade hans dotter med en egen text i samma tidning där hennes slutord var “Sex är en naturlig sak. Låt oss inte göra det onaturligt.”. Tyvärr så gjorde hon sedan själv det just “onaturligt” och det med hennes egna preferenser som mall för vad som var “naturligt” och/eller “fel”. Om det nu var Alice själv som kommenterade hos sambon. Sådant kan man ju aldrig veta…

Egentligen så är det konstigt att något så simpelt som sexualitet ska göras så komplicerat, men det blir väl så när så många inidividers “sanning” ska tas med i beräkning. Det jag finner mest konstigt är dock att så många har en åsikt om andras sexualitet och hur de utövar den/låter den manifestera sig och det då med utgångspunkt från den egna sexualiteten och hur de själva gör och inte gör.

Inte sjutton sitter det en drös med proffstyckare och uttalar sig om andra privata göromål såsom näspetning, pormaskklämning, tandborstning, skitprocedurer, matvanor, dygnsrytmer, tvättsortering osv osv. Eller, jo – visst “tycks” det till höger och vänster med diverse etikettskolor, kostråd, hygientips osv men inte sjutton finns det bland alla dessa proffstyckare angående privata och intima göromål några lobbyverksamheter som vill förbjuda folk att utföra dessa göromål på annat sätt än vad de själva gör.

Men gällande det mest intima – sexualiteten – så tycks det både det ena och det andra åt alla håll och kanter. Ska man börja från grunden med det mest extrema så är tyckandet om sexualitet (bortsett från det självklara att det ska ske frivilligt) att det ska ske mellan två av motsatt kön, det ska ske av kärlek, det ska ske mellan två med max 2-3 års åldersskillnad och framförallt; det ska ske à la modell:vanilj. Dvs i väl avvägd mängd portionerat mellan diverse penetrerande ställningar, oralsex är okej men analsex är det lite si och så med men det kan möjligtvis accepteras om det är mellan en man och en kvinna och om det är kvinnan som är den mottagande parten. Och om det sker av kärlek som sagt – en tjej ska ju ställa upp på detta om föremålet för hennes hjärtas låga vill “ta henne i tvåan” (för att nu använda ett typiskt Flashback-uttryck) men omvänt är inte “normalt” och/eller “naturligt”.

Skalar man av lite på denna grundinställning så finner man sedan dem som accepterar sex mellan samkönade – så länge de slipper se det själva (som om man började ha sex offentligt bara för att ens partner är av samma kön?) och i den gruppen finns det sedan ett mellanläge av tyckare av företrädelsevis manligt kön som mer än gärna ser två eller flera kvinnor i sexuella interaktioner bara de slipper se män i samma slags situationer. Eller ens tänka på att det finns sådana män. Som om de inte själva är herre över sina egna fantasier och enda sättet för dem att slippa dessa fantasier är att företeelsen inte existerar?

Därefter så finns det en del som anser att det är okej om sexet sker utan att kärlek är inblandat. Speciellt för killar – de killar som har sex med tjejer utan att vara kära i dem är ju ena jälva hingstar medan de tjejer som har samma slags sexuella vanor ses som slampor eller t.o.m. horor. Detta då med mer eller mindre lyckade argument.

Vad som tydligen inte är okej är om sexet sker mellan två där åldern skiljer mer än dessa 2-3 acceptabla år och speciellt då inte när ingen kärlek föreligger även om det sker frivilligt. Visst finns möjligheten att det handlade om en våldtäkt i just denna artikel, men som jag tolkar den så har misstanken om att det är en våldtäkt endast uppkommit för att den anklagade är 10 år äldre och att den yngre var under 15 vid tillfället samt att det klart uttalats att sexet skedde utan förälskelse som grund. Och detta leder då till den för mig självklara slutsatsen att det antagligen inte hade lett till åtal om killen varit 16 år och de varit så där snuttiputtigt puppy love-förälskade som tonåringar är ibland. (att även tonåringar knullar med andra tonåringar enbart för knullandets skull ska vi inte ta med i beräkningen) Många skulle nog därtill kalla det “pedofili” även om killen var 27 och tjejen 17. (Dock så vet ju alla som är lite mer insatta att pedofili inte för fem öre har med en 17-åring att göra. Så tillvida att det inte är 17-åringen som har en vurm för prepubertala 10-åringar vill säga. Om ens då.) Om det däremot är en 25-åring som de facto är kär i en 15-åring så höjs acceptansen något. Men fördömandet finns där ändå och totalt oacceptabelt är det alltså om det bara handlar om sex utan att någon kärlek finns inblandad.

Sen så har vi självklart det omvända; när kvinnan är den äldre. Tvi vale! Om det nu inte är så illa att kvinnan är en sexgalen kärring som även hon bör kallas för pedofil så länge åldersskillnaden är mer än dessa förutbestämda 2-3 år och oavsett om killen ifråga är myndig sedan lång tid tillbaka (se bara skitsnacket om Demi Moore och Ashton Kutcher) så måste ju killen vara ute efter något. Antingen pengar eller tom något så simpelt som att kvinnan ska köpa ut från systemet åt honom (iaf om det handlar om ett svenskt par). För inte sjutton kan han vara kär i henne; däremot så är en han milf-hunter av klass så länge han bara är ute efter att få knulla. Och i detta fallet så är självklart sex utan kärlek då okej i “allmänhetens” ögon. Dock inte om det är en ung kvinna som är kåt och endast med detta som grund vill ha sex med en äldre man. Att den unga kvinnan egentligen inte är varesig kåt eller kär utan bara är ute efter en fet plånbok och “status” är annars den gängse förklaringen. Om hon nu inte blir utnyttjad av den äldre herren vill säga. För en egen vilja och självstyrd sexuell attraktion kan det ju knappast handla om. Iaf inte om det handlar om kvinnors vilja. En man vill ju alltid. Eller?

Yttermera så har vi det verkliga problemet – att ta betalt. “Hora” betyder uppenbarligen inte längre enbart “kvinna som tar betalt för sexuella tjänster” utan även “kvinna som bejakar sin sexualitet” men bortsett från detta så är det inte lika illa att vara hora “på riktigt” som att bli kallad för det. Enligt dem som kallar tjejer för horor tydligen (se tidigare länk till flashback) men inte enligt de politiker som uttalar sig i frågan. Hur många är det egentligen inte som tar betalt för sex på ett eller annat sätt (monetärt utbyte är alltså inte ett kriterium – drar man fördel så…) oavsett om det är i samband med ett sexualbejakande eller inte? Det behöver alltså sällan handla om en slant av förutbestämd valör direkt i handen: Den deltidsarbetande/hemmavarande Hustrun som inte alls vill ha sex men ändå “ställer upp” en eller två gånger i veckan för att få lite husfrid samt tillräcklig mängd kronor i hushållskassan; tjejen som gärna går ut och festar som inte har något emot att bli bjuden på en eller flera drinkar och sedan har sex med den som bjöd mest/den som fångade hennes intresse bäst; kvinnan som följer med på en resa och är medveten om att hon förväntas “betala” för resan med sex (vem betalar egentligen här och med vad?); eller en kvinna i samma situation som den tidigare som gärna har sex men då just för att hon är kåt och gärna vill ha sex. Osv osv. Jag sticker ut näsan här och påstår att sålänge som män ser på kvinnor som “objekt” så kommer det finnas kvinnor som utnyttjar detta – OBS! inte kvinnor som blir utnyttjade, utan just kvinnor som själva utnyttjar detta synsätt. Dvs drar fördel av det.

För egen del så ogillar jag epitetet “hora” oavsett hur det används, men för att använda det på det sätt som många använder det på så finns det enligt mig gott om horor i vårt samhälle. Speciellt i det “gamla” samhället som förespråkade att det ska finnas en familjeförsörjare likväl som att familjen är idealet och därtill att försörjaren ska vara mannen. Det finns nog väldigt få i dagens moderna svenska samhälle som motsätter sig att kvinnan ska ha rätten att förtjäna sin egen inkomst, men KD bl.a. förespråkar ju fortfarande den gamla familjekonstellationen i alla sina varierande pam(p)fletter om att “bevara familjen” och socialmyndigheternas “praxis” ställer fortfarande en kvinna under mannen och anser att hushållets inkomster ska delas lika. Kvinnan har alltså inte rätt till en egen inkomst oavsett om det är hon som för närvarande befinner sig utan en sådan och utanför systemet – gör hon det så ska mannens inkomst ses som hennes försörjning – eller om det är hon som tjänar pengarna i hushållet, då ska hon dela med sig av denna till den hon lever med och denne har ingen som helst rätt att söka ekonomiskt stöd för egen del. Om mannen sedan iaf försöker att ansöka om ekonomiskt stöd på helt eget bevåg och det finns barn med i familjekonstellationen (även om barnen inte är hans) så skickas blanketterna till kvinnan oavsett om hon är den som ansökt eller inte. Som om kvinnan fortfarande är den som har ansvaret för barnen och därtill har ansvaret för hushållskassan och att denna hushållskassa självklart är införskaffad av mannen? För att bara ta ett par exempel på hur viss lagstiftning och vissa partikoncept går tvärtemot hela dravlet om “jämlikhet och feminism”. Trots att det klart och tydligt står i äktenskapsbalken att “var och en ansvarar för sina egna utgifter och skulder och förfogar över sina egna inkomster” så är det alltså inte så. För egen del så är jag för individualism och rätten att vara och göra. Oavsett kön. Eller parkonstellation och/eller boendeform.

Nåja, nu gick jag väl lite väl långt bort från sexualiteten och vandrade in på stigen som heter nedärvda könsroller, men tyvärr så är könsroller fortfarande alltför dominerande när det kommer till det simpla ämnet sexualitet och trots att så många partier anser sig vara “feministiska” så vill de ändå särskilja en underordnad roll för kvinnan och det specifikt just när det kommer till människans sexualitet – typ “det fattar väl alla att ingen kvinna vill ha sex med flera män på en gång”, “kvinnans tidigare sexuella aktiviteter påtalar att hon inte har något emot analsex/gruppsex”, “då kvinnan och den anklagade tidigare har haft sex på detta viset så bör det anses att det även denna gången var frivilligt”, “kvinnan hade flörtat med den anklagade och därtill dansat utmanande med honom på lokalen där de träffades tidigare på kvällen”, “enligt tidigare pojkvänner så har kvinnan tidigare involverat sig i sex med våldsinslag och då inte verkat ha något emot att bli pentrerad analt”. För att bara köra några parafraseringar från diverse kända våldtäktsmål där kärande helt plötsligt blev den åtalade i försvarsadvokaternas framställning.

Det borde inte vara så komplicerat som många vill få det till – hur svårt ska det egentligen vara att leva efter principen att sex är fullständigt okej så länge som det sker mellan medgivande individer? Det borde helt enkelt inte vara svårare än så – alla bestämmer själva vem, hur och när de har sex och så länge det sker på frivillig basis så ska alla andra hålla käften. Detta då oavsett om dem som har sex (må så vara att de är två eller åtta och oavsett vilket kön de deltagande tillhör) känner för att binda upp sin partner, att droppa stearin på densamme, att smiska denne över rumpa eller rygg, att skita eller pissa på denne, att spruta sperma i ansiktet, att pentrera i analen med penis, gurka, falukorv, näve, sko, whatever!

Sexualitet. Vad är det då? För mig så är det främst kopplat till den egna personen och de egna känsloförnimmelserna – dvs det som tänder en. När det kommer till människors sexualitet så finns det läggningar och för mig så är läggningen detsamma som sexuell attraktion till den andres könstillhörighet. Därför så ser jag endast hetero-, homo- och bisexualitet som en sexuell läggning. Där är jag faktiskt konservativ. Psykologin talar sedan om parafilier. Jag kallar det hellre preferenser. Precis som att man abosolut inte kan tänka sig att äta annat än fisk, kött eller vegetariskt (eller en blandning av dessa) så kan man ha vidare preferenser. Man kanske vill ha sin fisk nyfångad och grillad. Man kanske inte gillar aborre men gärna flundra, men må hända att med rätt kryddning då slinker båda ner. Köttätare kanske sedan gillar antagligen vilt men inte fläsk, kokt kött går bra men inte grillat, kryddas det med exempelvis paprika så funkar det oavsett osv. En vegetarian kan föredra endast färska grönsaker, en annan har inget emot konserverade dito, andra må unvika upphettade grönsaker medan ytterligare andra skiter i vilket.

På samma sätt så är det med sexualiteter och så kallade parafilier. Den som är heterosexuell har (rent allmänt, självklart) även andra preferenser. Det räcker inte med att någon är av motsatt kön för att de ska “tända till” – en del föredrar blondiner, andra föredrar storbystade kvinnor, ytterligare andra föredrar män med muskler, män med hår på huvudet, kvinnor med kurvor, kvinnor med muskler, folk med gröna/blå/bruna ögon, en partner av en viss ålder, osv osv osv. Preferenserna kan varieras i alla oändlighet.

Det som är tråkigt är dock att så fort det kommer till känndom att någon är homosexuell så tros det att alla som är av samma kön som den homosexuelle är föremål för en eventuell “sexuell attack”. Och samma sak då med den som föredrar att en av egenskaperna är “ungdom” – dem som har denna preferens är självklart pedofiler och alla som är unga ligger i farozonen för “övergrepp” från dessa “predators” och att ingen av dessa “offer” har en egen vilja.

När det kommer till sexualitet så är det helt enkelt för mycket “skrivande på näsan” från alla håll och kanter – vuxna skriver barn och ungdomar på näsan, män skriver kvinnor på näsan och kvinnor kladdar tillbaka på männens näsor. Hur svårt ska det vara att fatta att var och en äger sin egen sexualitet och den uppelvelse som denna ger? Så länge man inte påtvingar någon annan sin sexualitet så är det alltså okej att låte den manifistera sig hur som helst. Synd bara att alla dessa “prussiluskor” runt om som försöker påtvinga sin egen sexualitets ramar och mallar inte fattar att de faktiskt begår en mental våldtäkt på andra människors sexualitet när de om och om igen proklamerar hur det “ska” vara. Som exempelvis madame Ohlsson som gärna ser att kvinnor har sex med vem de vill så länge de inte tar betalt. Det är ju för fan som att försöka tala om för en kock att han hemskt gärna får laga mat i sitt eget hem, och han iofs gärna kan ställa upp att laga mat i skolbespisningar och liknande sammanhang så länge han inte tar betalt eller far illa av det men om han har tankarna på att starta en krog så ska han glömma det på en gång. Gratis eller inte är vad som gäller, typ.

Avslutningsvis så vill jag tipsa om en skön blogg (*pekar uppåt*) som jag fann via sexualpolitik.se – Stay strong, Johanna! – och ett citat gällande “naturligt” och “onaturligt” som jag önskar att fler ville ta till sig:

”In short, the only unnatural thing is one that does not exist, and the only unnatural act is one that cannot be performed. Obviously, it is only this latter, scientific approach that uses the words ”natural” and ”unnatural” as purely descriptive terms. However, it is equally obvious that, as such, they are practically meaningless. Scientists therefore do not use such terms, but relegate them to the sphere of morals. As this brief summary indicates, the term ”unnatural” is a value judgment, not a statement of any fact or actually existing condition, However, since this value judgment appears, as it were, under a false label, disguised as an objective truth, it can easily lead to confusion and is, therefore, unsuitable for any rational discussion.”

- Erwin Haeberle