mycket om lite & lite om mycketPosts RSS Comments RSS  

Samtal med min dotter

samtalTill skillnad mot Anders Westgårdh på Aftonbladet så har jag regelbundna samtal med min dotter om annat än det rent vardagliga, det vill säga även om rent filosofiska ämnen som inte ens är i närheten av vad hon kan tänkas uppleva just nu, och jag tror nog att jag har bättre koll på vad min dotter tycker om saker och ting än vad Westgårdh verkar ha när det kommer till hans egen dotters tyckande. (En kortfattad sammanfattning av grunden till oavstående slutsats finns hos Josh.)

Min dotter är 14 år, hon läser iofs aldrig VeckoRevyn, men även om hon gjorde det så kan jag inte se att något av vad som skrivs i denna tidning på något sätt och vis skulle kunna vara skadligt eller förkastligt för henne. Jag har “lärt” henne allt vad jag anser vara värt att lära – dvs jag har uttalat mina värderingar om diverse ämnen och hon har lyssnat men jag har även “lärt” henne att allt ska ifrågasättas och att hon inte ska ta något för sanning bara för att det är någon som exempelvis hennes gamla morsa som uttalar det som det enda rätta. Jag förutsätter att hennes far har betett sig på samma vis – vi är trots allt överens om sedan separationen och det växelvisa boende som skett sedan dess att vardera hems regler gäller i vardera hem och allt som inte är “hembundet” är något som barnen själva får ta ställning till efter att de inhämtat kunskap om vad vi två anser om saken. Förbud är inget som någon av oss gillar.

Detta har iofs lett till att min dotter uttalar att hon vägrar att sätta punkt vid ett uttalande oavsett vem som uttalar något, att hon alltid väljer att ifrågasätta eller vänta på andra yttranden, jag har antagligen skapat en “pain in the ass” för alla som stensäkert yttrar sig om saker och ting. Vilket nog inte kan ses som något negativt även om nu detta lärt henne att även ifrågasätta det som jag själv uttalar mig om.

När min dotter var 11 år så insåg hon att hon inte är som alla andra – dvs hennes djupare vurm för andra individer var inte så som andra individer i samma ålder (läs: klasskamrater) i hennes närhet uttryckte. Trots att hennes lärare (dvs pedagoger) “lärde ut” att känslor av sexuell art var helt naturligt i den åldern så fick jag vid ett enskilt föräldramöte minsann höra att min dotter ju inte kunde veta om hon var lesbisk, eller för den delen homosexuell, just för att hon var endast 11 år och som varande 11 år så har man ingen aning om sådana saker som sexualitet eftersom man är just 11 år och därmed inte bör ha haft sex. Har man inte haft sex så har man alltså inte någon kunskap om sexuell attraktion enligt dessa “pedagoger”? Det är ju egentligen helt för jävligt att jag där och då var tvungen att köra standartargumentet “men visste då du att du var heterosexuell innan du första gången tände på på en pöjk/hade sex med en kille?”.

Detta då sagt till en av dotterns lärare som på detta möte skrattande försökte släta över att min dotter blivit fly förbannad över att en av hennes klasskamrater hade svikit förtroendet att hon berättade om just dessa känslor och när detta förtroende sveks och fördes vidare till andra helt enkelt gick i svaromål med “svikaren” och gav henne en knuff i ren indignation. Knuffen var det primära – vad spelade det för roll att det handlade om en hemlighet som avslöjades då hemligheten ifråga var något som inte (i lärarnas ögon) var något som någon öht kan tro på?

Dotterns far satt som ett fån och försökte leka “mediator” men lyckades inget vidare då han inget sa – jag blev fly förbannad och uttryckte det därtill. Tack och lov så stödde skolans kurator det som jag som utbildad sexolog uttalade. Läraren ryckte typ på axlarna och sedan det mötet så tog hon aldrig mera upp saken med min dotter; inte på något sätt försökte hon att prata med henne om att hon förstod vad som ledde till den där ödesdigra knuffen, inte med ett ord försökte hon att tala om att min dotter var lika mycket värd som de andra tjejerna som till vardags vurmade för Timberlake, Usher eller Simon i klassen tre steg över.

Min dotter verkar därtill precis som jag ha en inbyggd aversion mot auktoriteter. Vilket iofs kan ses som en fördel precis som att det kan anses vara en nackdel. Som minderårig kan det nog aldrig vara annat än en nackdel. En lärare som utnyttjar sin ställning är alltid lika illa oavsett om läraren gör det för att vinna fördel eller om det görs av ren slentrian. En miderårig elev har där sällan något att sätta emot. När min dotter flyttade till en annan skola efter fjärde klass och det då framkom att den lärare som hon fick i engelska var samma lärare som sambon haft då han gick i denna skola så greppade vi våra huvuden och hoppades på det bästa. Sambons berättelser om denna kvinnas pedagogik fick mig som gammal lärarkandidat att rysa ända in i benmärgen, men vi hoppades på att dottern inte skulle råka ut för samma rysningar eller att läraren skulle gå i pension innan hon orsakade samma skada. Förgäves var vårt hopp skulle det visa sig.

Lektionerna (som var i det engelska språket, dvs samma språk som jag är utbildad i att lära ut) visade sig enligt dotterns beskrivningar att vara rena rama exerciserna i kadaverdisciplin. Precis så som sambon mindes lektionerna med samma lärare. Vad du kunde var inte av betydelse – huvudsaken var att du kunde presentera ett kunnande på de frågor som lärarinnan i fråga framställde. Att efter ett prov gå runt bland eleverna och antyda vem som (enligt henne) är en idiot medan hon delade ut provresultaten var enligt både sambo och dotter mer en regel än ett undantag. Till dottern och hennes klasskamrater så har det skrutits om att hennes barn minsann är mästerliga på engelska eftersom det är hon som drillat dem i språket – jag skulle gärna vilja få kontakt med en av denna kvinnas avkommor och utsätta denne för ett test. Frågan är om dennes resultat blir så värst bra när det inte är mamma som sammanställt provet och när mamma inte står med piskan bakom örat. Min dotters kunskaper i engelska är enligt mig i egenskap av utbildad engelskalärare iaf mer än godkända. Mer än godkänt alltså – dvs MVG. Och att hon hade alla rätt i det nationella provet i femte klass bör nog ge även en lekman en liten vägledning om vilket betyg hon borde ha fått.

defenceMin dotter är inte min, detta är något som jag anser de flesta mödrar (och framför allt fäder) bör ta till sig som ett mantra. Till alla föräldrar (oavsett kön) vill jag bara säga att ni ska vara nöjda så länge ni har fått ett barn (oavsett kön) som kan tänka själva. Var dessutom nöjda om ert barn faktiskt lyssnar på vad ni säger. Men var främst av allt nöjda om ert barn lyssnar till vad ni har och säga och sedan därefter drar sina egna slutsatser.

Till Anders Westgårdh tänker jag inte ge rådet att stoppa upp något (jag tror nog att det inte får plats något mer iofs) utan istället ge honom rådet att sluta se på sin dotter som någon slags orörbar docka som inte någonsin kommer att komma i kontakt med det där sugiga, snuskiga sexet som VeckoRevyn (och även hans egen tidning Aftonbladet) skriver om. Ungdomar har sex, de tänker på sex, de söker information om sex – LIVE WITH IT!

För övrigt så sa min dotter när jag frågade henne om hennes åsikt gällande tvångsomhändertagandet av 17-åringen som “hade en icke acceptabel dyngsrytm” inte mycket mer än “men sköter han skolan och läxorna då?”. En fråga som jag inte kan se som annat än den mest primära – oavsett vad 17-åringen väljer att göra när han inte sköter skolan och läxorna så är frågan om varför han inte sköter skolan och läxorna mer intressant än att konstatera att han spelar wow, är ute och super, sitter och runkar till nätporr, drar på stan och “bankar bög”. Vad var det som satte socialens, och sedermera länsrättens, spotlight på denna pojkes företaganden och livsmönster? En ensam mamma som inte kunde hantera sin testosteronfyllda son? Var är pappan? Varför ansåg hon att en myndighet kunde hjälpa henne? (mitt huvud snurrar av obesvarade frågor och teorier)

När dottern började i sexan så fick hon en NO-lärare som hon först föraktade och sedan kom att uppskatta. Föraktet sprang ur den första uppgiften som eleverna i klassen fick: “Lista vad du finner attraktivt hos det motsatta könet.”. Jag kan inte se det som annat än att denna uppgift var grundad i ett heteronormativt tänkande och därtill könsstereotypt. Kanske inte uppgiften i sig, men ungarnas svar var iaf könsstereotypa – tjejerna listade muskler, sexpack och bra inkomst medan killarna listade bröst, sexighet och ordningssamhet som toppideal. Det var typ underförstått att det attraktiva i det motsatta könet hade att göra med parrelationer och att attraktionen hade med sex att göra. Dottern protesterade inte utan gjorde uppgiften och angav vad hon såg som “attraktivt” när det kom till ett vänskapsförhållande, och det oavsett könstillhörighet. Hon listade “humor, trohet, intelligens och tolerans”.

Det som fick henne att uppskatta denna lärare var hans regler när det kom till diskussion. I mina ögon så var de enkla och självklara men ändock svåra att följa (iaf om man bara är två som diskuterar) men jag förstår hennes uppskattning av dess regler just pga att det handlade om en klass på uppemot 30 hormonstinna och åsiktsbenägna individer i samma grupp. Reglerna var iaf följande: Den som pratar ska få prata till punkt. Den som har en invändning räcker upp handen. Den invädande noterar vad den invänder emot i sina anteckningar. Läraren noterar vilka som har invändningar i kronologisk ordning. När föregående talare är klar så kallar läraren in den som först sträckte upp handen. Osv osv. Ett förfarande som inte ens SVTs debattprograms programledare kan hålla sig till, men visst är det en vacker tanke som är värd att försöka följa?

Ovanstående var en metod som min 14-åriga dotter använde sig av när vi satt och snackade ikväll. Det hon antecknade gällande VeckoRevyns reportage om den sexsäljande Veronica när jag berättade om det och vad som skrivits på nätet om det låter jag avsluta detta inlägg:

Prostitution?

Göra något de älskar, tjäna stora pengar på det, få mycket uppmärksamhet för det. Låter väldigt mycket som sportkändisar. Få pengar för att spela fotboll, basket etc.

Ska det också vara olagligt och omoraliskt ses inte som ett riktigt arbete.

Det är snuskiga pengar. Och dessutom kollar tusen/miljoner på när de gör detta också!

VRartikel

Jag tror nog att ovanstånde säger en hel del om tonåringars syn på sex mer än vad någon annans föreställning om vad deras dotter anser gör det. Anders Westgårdh hade uppenbarligen inte en aning om vad hans dotter hade för syn på sex eller ens vad för erfarenhet av sex som hon hade. Har ni andra som protesterat mot denna artikel satt er ner och frågat era ungar om detta? Jag tror faktiskt inte det, och det oavsett om det gäller mer generellt gällande sex eller mer specifikt gällande denna artikel i VR eller för den delen helt enkelt gällande fenoment att ta betalt för sexuella tjänster…

8 Responses to “Samtal med min dotter”

  1. [...] Bloggrelaterat: Enligt Min Humla, Blogge Bloggelito, deep|edition, polymeriska tankar [...]

  2. Jag undrar hur du kan tolka det som att jag protesterat mot denna artikel?

    För övrigt – jag pratar en jävla massa med min trettonåriga dotter, och hon har läst snart sagt alla inlägg i den pågående debatten också…

    mymlan’s senaste bloggpost..horor i all ära – men var håller torskarna hus?

  3. [...] nef har skrivit ett mycket bra inlägg runt diskussionen, där hon påpekar att diskussionen runt Veckorevyn än en gång visar på hur [...]

  4. Väldigt bra mamma, det låter väldigt bra. :)

  5. mymlan skrev:

    Jag undrar hur du kan tolka det som att jag protesterat mot denna artikel?

    För övrigt – jag pratar en jävla massa med min trettonåriga dotter, och hon har läst snart sagt alla inlägg i den pågående debatten också…

    Mymlan, nu är ju ditt blogginlägg länkat under orden “denna artikel”, (”mot” hade hamnat i fel länk, men det är åtgärdat nu) och det för att beskriva hur någon annan skrivit om just denna artikel i VR och reaktionerna som den orsakade. Och därtill så fanna jag alla kommentarer på just det inlägget värt att peka på för andra att läsa. :)

    Fast om jag ser till dina kommentarer hos deep|ed så kan jag nog inte tolka det som annat än att du i alla fall inte var helt nöjd med en artikel av det slaget i VR.

    Kängan om att prata med sina tonåringar om sex och livet i stort var sedan inte riktad till varesig dig eller Ulrika, utan mer lite så där löst utkastad till alla tonårsföräldrar att antingen känna sig träffade av eller inte. Tråkigt dock att du verkar anse dig träffad trots att det inte var behövligt. ;)

  6. Förklaringen godtas. :)
    Men i inlägget som du länkar till står det faktiskt att jag inte tycker att man kan lägga ansvaret på Veckorevyn.

    Sedan finns det ju saker som är mer eller mindre bra att ens barn matas med, (det är bara så naivt att tro att just exempelvis Veckorevyn skulle ha så stort inflytande, den informationen och betydligt smaskigare får ju ungarna lätt på annat håll när som helst och utan att föräldrarna råkar hitta tidningen) och det tycker jag att man kan diskutera. Precis som jag ju också tog upp i mitt inlägg…

    mymlan’s senaste bloggpost..tjuvlyssning på sönsvallska

  7. [...] Sudden death: Torsdag. Tid: 00:46 polymeriska tankar skriver av sig om ovanstående och levererar en kraftig vänsterkrok mot Anders Westgårdh genom att berätta om ett samtal med dottern. [...]

  8. [...] 2, Att arbeta som eskort 3, Att arbeta som eskort 4, Louise P, Henrik Alexandersson, Pophöger, polymeriska tankar, Widar Nord, Frihet Fildelning och Feminism, Blogge Bloggelito, deep|edition, deep|edition 2, [...]